Direktlänk till inlägg 9 januari 2011
Ja, jag skulle ju skriva om herrarnas lopp i tour de ski också, men det är ingen idé. Markus Hellner slutade på 14 plats...
Jag tänkte nu säga att Anna Haag mår bra, med vila så kommer hon lätt ta igen sig fram till VM.
Men Anna skrev såhär på sin blogg idag:
Vaknar under natten med en diffus känsla i halsen, torr, svullen, irriterad eller något i den stilen. Svepar lite vatten, och känslan försvinner. Somnar om med ett leende, ”det var ju inget, i morgon kommer jag att få åka och ge järnet”. Vaknar ett par timmar senare när klockan ringer. Känner inte efter så mycket, utan byter om och sticker ut och joggar. Kroppen känns bra. Eller så bra den kan kännas efter sju tuffa tävlingar, på nio dagar. Den diffusa känslan är dock åter. Ringer Emil och säger att jag åker trots att något retar/känns i halsen. Pratar med Grip, säger bestämt att ”du, jag har retningar i halsen men det skiter jag i, för jag tänker åka!”. Åker till stadion, träffar på Södergren som ”känner sig lite hängig, tung i huvudet och torr i halsen, så jag åker inte”. Det känns som en käftsmäll. För precis så känner jag, förutom tungheten i huvudet då. Testar ändå skidorna, försöker tänka på annat. T.e.x hur det kommer att kännas att åka uppför backen. Åker ett varv inne på stadion, väljer ett par skidor. Stannar till vid Grip och säger som det är- ”Du Grip, det känns i halsen när jag åker. Något stör, det irriterar liksom…”. Ringer Ingesson som bara lyssnar på det jag säger. Frågar mig själv vad jag gjort om det hade varit vanlig träningsdag. ”Då hade jag vilat”. VM kommer upp i tankarna, fjolårets OS likaså. En teamsprint där vi vann ett guld, men något retade i halsen. Sedan var säsongen i princip över. Beslutet blev då lätt. Jag startar inte.
Ibland kan det vara bra mycket tuffare att säga ”jag åker inte” än att säga tvärtom. Oavsett hur nervös jag är. Jag är ju liksom inte den som ger upp. Idag fick jag kämpa med mig själv innan jag tog beslutet. Det satt långt inne. Men jag resonerade så att hade jag haft något att göra med pallplaceringarna, eller framförallt chans på att vinna. Då hade jag vart i ett annat läge. Nu skulle jag få åka i ett ingensmansland, med tankar som ”gör jag rätt?” och ”är jag frisk?”. Antagligen hade jag också vaknat upp med en rejäl dunderförkylning i morgon bitti. Har jag tur nu, så vaknar jag upp pigg och kry i morgon, har jag lite flyt så får jag en lätt förkylning på någon dag. Hade jag startat hade varit som att köpa en förkylning till billigaste pris, utan att behöva kämpa om det.
Så i efterhand var beslutet rätt enkelt. Men när jag gått och längtat efter att få utmana backen, köra mig rejält slut, försöka plocka placeirngar och få vara med och kriga hela vägen in.. Ja, då är det inte enkelt!
Läs hennes blogg! Hon skriver klokt!
//Henriette Louise
Jag bloggar nästan aldrig här, och har inte ens kommit upp i 300 inlägg och har bloggat i 2,5 år eller nått sånt. Jag skyller på att jag inte har tid, men ska man ha en blogg, får man ta sig tid. Därför har jag gjort en ny blogg. Jag kommer int...
Snart är det sommarlov, och visst jag gillar skolan, men min hjärna behöver paus från gymnasiet. Det är drygt en vecka kvar, sen får jag lite paus. Det har snart gått ett helt år på gymnasiet. Känns som det var nyss jag skrev att jag slutar nian. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
||||||||
3 | 4 |
5 | 6 | 7 |
8 |
9 | |||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 | |||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 | 30 |
|||
31 |
|||||||||
|