Trodde det skulle kännas bättre idag, men nej, jag hatar det här.

Jag orkar inte med, att jag måste splittras från de/det som jag gillar, jag klarar inte av det, ta mig tillbaka.

Kan det inte vara ungefär 3-4 månader tills det är sommarlov? Att 9an inte gick så jävla snabbt.

Jag kommer ihåg i 6an när jag sa att det var länge tills jag skulle söka till gymnasiet, nu har jag gjort det, nu väntar bara en sommar, sedan går jag där.

Jag vet inte vad som ska kunna ersätta Lindgårdsskolan, och jag vet inte vilka som ska ersätta lärarna, och vilka som ska kunna ersätta den klass som jag gått i.

Allt det här får mig att gråta, idag också.

Men en grej till som får mig att gråta, det är att jag förlorar mitt hem, skolan har blivit som mitt hem.

Visst, jag gillar inte Fagersta, men jag är jävligt stolt över att vi har Lindgårdsskolan, och jag är jävligt stolt över att jag har gått där. Det är något jag unnar alla. Alla ska få gå på en sådan underbar skola, där man får vara den man vill, och endå inte vara utanför.

Visst, det är bara att inse att jag ska börja gymnasiet, men mitt hjärta tillhör Lindgårdsskolan. Jag har sagt att jag inte vill jobba som lärare i Fagersta, men får jag göra det på Lindgårdsskolan, då gör jag det, för jag hör hemma där, och jag kommer aldrig glömma vad jag gick på för högstadium.